23 november, 2018

Ämnen i artikeln

100 FORSKARGRUPPER TAR PLATS

TEXT: SUSANNE BERGQVIST, FOTO: CARIN TELLSTRÖM, FREDRIK SWEGER

Nu tar närmare 100 forskargrupper plats i en helt ny forskningsmiljö i BioClinicum.  Här kommer forskare från olika inriktningar att mötas i toppmoderna lokaler för forskning och utbildning – under ett och samma tak.

Vad händer nu i forskningsbyggnaden?

Vi är i slutfasen av driftsättningen av BioClinicum. Projektledarna för flytten tillsammans med programområde FoU har säkerställt de sista delarna i projektet. Nu, i november, går ett sista stort flyttlass med många forskargrupper till de nya lokalerna i BioClinicum. Men sedan tidigare finns ett antal forskargrupper redan på plats. Några har flyttat in i omgångar tidigare under året, i våras och i början av hösten, säger Linda Lindskog, sektionschef, FoU, Karolinska Universitetssjukhuset som också arbetat i NKS-projektet med BioClinicum och driftsättningen.

Forskningsbyggnaden BioClinicum är en del i NKS-projektet. Byggnaden som också har många fina utbildningsmiljöer är placerad alldeles intill Karolinskas nya sjukhusbyggnad.

Linda Lindskog här med Stanley Holsteiner, vid nyckelöverlämningen till BioClinicum.

I byggnaden samlas forskargrupperna i forskningsteman – dessa teman knyter an till sjukhusets medicinska temaområden. Här kan nu forskargrupperna på ett helt nytt sätt samutnyttja allt från gemensamma lokaler och utbildningsmiljöer till utrustning och spjutspetsinstrument. Den nya infrastrukturen ger också en unik närhet till Karolinska Institutet samtidigt som sammanlänkningen finns med såväl Karolinska Universitetssjukhusets nya sjukhusbyggnad i Solna och labkvarter på området.

Vad innebär den nya forskningsmiljön?

– Det är häftigt, vi har en helt ny kliniknära forskningsmiljö som forskarna har sökt sig till. Det är en miljö som är byggd för att främja den translationella forskningen och som ger stora möjligheter att för forskarna hämta frågeställningarna direkt i vården, något som i sin tur främjar utvecklingen av bästa behandlingsresultat för patienterna. BioClinicum är en viktig del i den processen – ”from bed to bench and back”.

Forskarna har sökt sig till en kliniknära miljö för att hämta vetenskapliga frågor från vården.

– Här samlar vi 100 forskargrupper under ett och samma tak. När forskare med olika inriktningar nu samlas nära varandra uppstår både spontana, informella och planerade möten. Möten som ger nya infallsvinklar och helt nya förutsättningar för kunskapsutbyte mellan ämnesområden.

Några av de forskare som nu flyttar in. Foto: Sandra Cifuentes Vargas.

Är det något som inte kommer att vara klart vid denna inflytt?

– Ja, det gäller framför allt plan 4, som kommer att färdigställas senare. Här ska ett unikt Center for Imaging Research Solna finnas och det pågår upphandling och ett utvecklingsarbete för att kunna fylla våningsplanet med den allra senaste tekniken för avbildningsteknik så kallad imaging. Viss utrustning finns dock på plats – en PET-MR-kamera med bra möjligheter både för forsknings- och klinisk verksamhet är redan nu i drift.

Hur känns det nu i slutfasen av inflytten?

 Nu när huset är klart ser vi hur fint det är, det är ljust, fina miljöer att jobba i med vacker konst. Det känns roligt! Stämningen är god, vi är många som ser fram emot att flytta in och att få samverka med de forskargrupper som redan finns på plats. NKS-projektet med BioClinicum och driftsättningen av ett nytt sjukhus är den häftigaste resan jag varit med om under min karriär.

MER OM BIOCLINICUM

Forskningshuset BioClinicum:

  • har en yta på 40 000 kvm och miljöer för både forskning och utbildning.
  • samlar cirka 100 forskargrupper inom sex olika forskningsteman.
  • rymmer 195 forskningslaboratorier med omkring 900 forskare.
  • integrerar vård, forskning och utbildning
  • här finns en kliniknära forskningsmiljö och sammanlänkas med sjukvården i Karolinskas nya sjukhusbyggnad.
  • har också en fysisk närhet till Karolinska Institutet och den nya forskningsbyggnaden BioMedicum.

Vill du veta mer om BioClinicum? Se här på karolinska.se

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Bättre omvårdnad vid akut förvirring

Om patienter som har ökad risk att drabbas av förvirring identifieras snabbt, kan rätt omvårdnad minska lidande, oro och komplikationer. Risken att drabbas är större för vissa patientgrupper och typer av ingrepp och både inom tema Hjärta och Kärl och tema Åldrande som finns stora patientgrupper som har risk att drabbas.

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

23 november, 2018

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Bättre omvårdnad vid akut förvirring

Om patienter som har ökad risk att drabbas av förvirring identifieras snabbt, kan rätt omvårdnad minska lidande, oro och komplikationer. Risken att drabbas är större för vissa patientgrupper och typer av ingrepp och både inom tema Hjärta och Kärl och tema Åldrande som finns stora patientgrupper som har risk att drabbas.

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.